paniken när man är så där jävla jävla ledsen, men den enda trösten man vill ha som funkar, är från den enda personen som varken kan, vill eller borde ge den. packar väskan, lägger mig ner och gråter, packar, gråter, dricker läsk och försöker hitta något vettigt i att komma över någon man är så jävla kär i. kanske är klyschig och dramatisk, men det är ju i sådana här stunder man glömmer bort varför man överhuvudtaget väljer att bli förälskad från första början.
åh. det smärtar mig att läsa om ditt jobbiga. att bli lämnad är det värsta som finns. men jag hoppas att du snart får det lättare att andas, att det kommer en ljusglimt snart. kram.
SvaraRadera