så tungt hjärta.
så tungt att inse och acceptera.
förkyld och hostig och utmattad efter alla känslor.
av att gråta, vara arg, vara besviken, vara ledsen, vara likgiltig, vara förvirrad, känna att alltså WHATTA FUCK ÄR DET SOM SKER, och att hela tiden behöva bli påmind om vad som hänt eftersom några få stunder så har man glömt bort att just det, the fucking whole world raserade för ett tag sedan. raderar och gömmer bilder eftersom det gör ont att påminnas (att lyckliga dagar kan få en ledsen) om att vissa saker är förbi.

men ändå. gud vad jag skrattat den här senaste sju dagarna. gud vad jag fått prata om andra saker och andras bekymmer och GUDGUDGUD vad jag älskar mina vänner för att gråta och sörja är inte lika jobbigt när någon tittar på och en annan håller en hand på ens arm. att ha rödvinsmåndag med cigg och choklad, att äta ute nästan varje dag, att fika i timtals, att vandra runt i älskade stockholm och köpa saker man känner sig fin i, att min säng fått vila från min tyngd och mina kuddar från mina tårar och att få vara lite glad inför framtiden även om den inte ska spenderas med den jag hade tänkt. det kommer komma dagar när min kropp är extra seg och när sorgsenheten aldrig verkar vilja ta slut men det får jag ta då. ikväll ska jag på musikal, imorgon ska jag sjunga, i helgen ska jag träffa fina människor och nästa vecka sitter jag på första raden och lyssnar på när nils landgren spelar trombon.